Forskning

Musiken, teatern och dansen är centrala mänskliga behov – och därmed viktiga kunskapsområden. Forskningen vid Statens musikverk är länken mellan kulturarv och nyskapande.

Statens musikverks forskningsområden

Genom vetenskapligt grundade insatser av olika slag, från vardagligt registreringsarbete till avancerad forskning, formas nya kunskaper och insikter. I böcker, tidskrifter, onlinepublikationer, skivor och utställningar förs resultaten ut till användare och besökare. Materialet ger inspiration till det konstnärliga förnyelsearbetet och belyser även kulturskapandets roll i samhällsbygget. Genom seminarier och konferenser erbjuder myndigheten också ett forum för det kulturvetenskapliga samtalet. 

Myndighetens samlingar erbjuder självklara forskningsobjekt för forskare inom hela det kulturvetenskapliga fältet. Även medarbetarnas tvärvetenskapliga kompetens är en resurs för forskarsamhället. Musikverkets medarbetare medverkar i externfinansierade forskningsprojekt, ofta i samarbete med akademiska institutioner och konstnärliga högskolor inom och utom Sverige. 

Till Statens musikverks forskningspolicy.

Forskningssamordnare

Forskningen och den vetenskapliga seminarie- och konferensverksamheten vid Statens musikverk koordineras av myndighetens forskningssamordnare. I uppdraget ingår också utåtriktad informationsverksamhet gentemot universitet och högskolor, externa forskargrupper och forskningsfinansiärer, samt vetenskaplig omvärldsbevakning nationellt och internationellt. 

För forskningsrelaterade frågor, vänligen kontakta forskningssamordnare Anders Hammarlund, anders.hammarlund@musikverk.se.

Mer om Anders Hammarlund.

Aktuella forskningsprojekt

Aktuella konferenser

Svenskt visarkivs forskningsprojekt Mixa eller maxa avslutas med konferensen Minnen för livet. Den 14 och 15 november blir det föreläsningar, samtal och en konsert med jazzbandet Oddjob.

Bakgrund

Forskningen inom Statens musikverk bygger på traditioner från de kulturarvsenheter som ingår i myndigheten – Scenkonstmuseet, Musik- och teaterbiblioteket och Svenskt visarkiv.

Scenkonstmuseet har en lång forskningstradition. Dåvarande Musikhistoriska museet blev redan i början av 1900-talet genom sina omfattande samlingar ett viktigt centrum för den organologiska forskningen (musikinstrumentforskning) och nådde en internationell position inom området. Teatermuseets scenografi- och kostymsamlingar, som sedan 2010 ingår i Scenkonstmuseet, är sedan länge en guldgruva för teatervetenskapen. Läs mer om museets historia.

Musik- och teaterbiblioteket, tidigare Statens musikbibliotek, var ursprungligen Kungliga Musikaliska Akademiens bibliotek. Dess samlingar och arkivbestånd går tillbaka till den gustavianska epoken. Biblioteket har haft en grundläggande betydelse för musikvetenskapens utveckling i Sverige. Mer om Musik- och teaterbibliotekets historia

Svenskt visarkiv har sedan grundandet 1951 varit ett centrum för den musiketnologiska forskningen i Sverige. Ramen för arbetet utgörs av frågeställningar kring musik, människor och samhälle. Verksamheten sträcker sig också utanför Sveriges gränser genom samarbete med institutioner inom musiketnologi, folkmusik och jazz samt med ljudarkiv, folklivsarkiv och universitet i Norden och andra delar av världen. Läs mer.

Forskare knutna till Statens musikverk

Tidigare forskning

Bland de tidigare forskningsprojekten märks bland annat Sveriges medeltida ballader, Musikens tidigare mediering i Sverige och Med rösten som instrument. Läs mer.