Musik att höra eller musik att göra?

Ett delprojekt inom forskningsprogrammet Musikskapandets villkor.

Vi talar ofta om musik som produceras av ett fåtal, förmedlas via medier, konserter, festivaler och så vidare, samt konsumeras eller används av en publik. Det egna, aktiva musicerandet har dock också en plats i vårt senmoderna samhälle. Sång, spel och dans äger rum i människors fritid och vardag, tillsammans eller enskilt, organiserat eller spontant. Musik kan vara en fundamental mänsklig aktivitet som inte behöver ha produktkaraktär utan kan betraktas som process och som flerriktad kommunikation.

I småskaliga sammanhang möts musikutövare utanför artist-publikrollerna. Vi kan lyssna till varandra, lära och lära ut och skifta mellan olika roller. Den här studien är inriktad på vissjungande i olika miljöer.

Från september 2010 har Ingrid Åkesson från Svenskt visarkiv bedrivit ett tvåårigt forskningsprojekt kring bland annat dessa frågor i form av en postdok-tjänst i musiketnologi vid Institutionen för kultur och medier vid Umeå universitet med titeln Musik att höra eller musik att göra? Professionellt musikskapande, musikande och musicerande i ett senmodernt samhälle. Projektet har anknytning till programmet Musikskapandets villkor som leds av professor Alf ArvidssonProjektet slutredovisas 2013. En presentation av frågeställningarna finns här.

Kommentarer

 

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.