Konferens om gatumusik

Gatusångare, sicilianska säckpipor, teater och försäljarrop var några av de ämnen som diskuterades vid en konferens i Palermo, Sicilien, 22-26 maj 2017. Temat för denna internationella konferens var Street music and narrative traditions – ämnena tolkades i vid mening och omfattade perspektiv från de antika rapsoderna via karnevalskulturen till Internet som ett nutida ”torg” där kulturuttryck möts. Konferensen hölls i Palermos dockteatermuseum, International Puppet Museum Antonia Pasqualino.

Street music and narrative traditions konferensprogram

Arrangörer var bland andra universitetet i Palermo och den italienska Association for the Conservation of Folk Tradition, tillsammans med Kommission für Volksdichtung/The Ballad Commission. Några inlägg behandlade skillingtryck och skillingtrycksförsäljare, lokala musik- och dansfestivaler och traditioner av gatumusicerande i adventstid i olika länder. En talare visade exempel på nydiktade mexikanska ballader, så kallade corridos, om Donald Trump, vilka sprids via Internet och sjungs på gatorna. Ett par deltagare berättade om studier av nu aktiva gatusångare i bland annat Italien och USA. Samtliga deltagare fick lyssna på sicilianska musiker och fick veta mycket om siciliansk och annan italiensk folkkultur.

Konferensen samlade deltagare från ett 20-tal länder. Från Musikverket deltog Ingrid Åkesson, Svenskt visarkiv, med ett paper om hur gruppen Västanå teater i Sunne använder musik och dans som narrativa, berättande, element i sina föreställningar och strävar efter att skapa en regional kulturell mötesplats.

 

Songs of Liberation, Rebellion and Resistance

Sånger har spelat en viktig roll i samband med frihetssträvande, motstånd, uppror, strejker m.m. och i olika folkrörelser över hela världen. Detta slags sånger är också föremål för studier ur flera olika aspekter.

En internationell konferens på temat Songs of liberation, rebellion and resistance hölls sista veckan i juni 2016 vid The Irish World Academy of Music and Dance i Limerick, Irland. Konferensen anordnades i samarbete med Kommission für Volksdichtung som årets internationella ballad-och sångkonferens. Ca 40 personer deltog från en rad europeiska länder, men också från Nordamerika, Sydafrika, Sydkorea och Japan. De olika föredragen tog upp ett brett spektrum av aspekter på sånger från nutid och bakåt i historien under rubriker som Nationalism and song, Creating worlds: Imagining the past and future och Struggle, catharsis, subversion.

Chapel Gate Singers

Chapel Gate Singers

Bakgrunden till konferensen tema är att under året 2016 uppmärksammas i Irland påskupproret 1916. Dessutom har hela decenniet 2012-2022 förklarats som ett ”Decade of Centenaries” som relaterar till viktiga händelser i irländsk 1900-talshistoria.

 

 

Konferensen omfattade flera musiktillställningar, bland annat en konsert i St Mary’s Cathedral med sånger från den irländska självständighetskampen och ett besök hos gruppen Chapel Gate Singers i Clare. Från Svenskt visarkiv deltog forskningsarkivarie Ingrid Åkesson med ett föredrag.

Musiketnologmöte i Paris

Musiketnologer från många av länderna i Europa samt Brasilien, Israel och USA möttes den 9–13 mars vid The 21st symposium of the ICTM Study Group on Historical Sources of Traditional Music – alltså en av arbetsgrupperna i den världsomspännande International Council for Traditional Music.

Deltagare i ICTM-symposiet. Foto: Chloe Lukasiewicz.

Deltagare i ICTM-symposiet. Foto: Chloe Lukasiewicz.

Symposiet hade två teman som delvis överlappade varandra: Evaluation of historical sound recordings och The study of history through oral and written sources on music.

Några papers och paneler handlade om bland annat tidigare gjorda fältinspelningar i Centralafrika och Mellanöstern, om inspelningar gjorda med krigsfångar i Tyskland under första världskriget, bland minoritetsbefolkningar i Georgien, Turkiet, Indien, Marocko och Sverige samt om problem kring privata samlingar av musikdokumentation.

Andra ämnen som behandlades var frågor kring hur historisk migration kan spåras genom musikaliska karakteristika, genus- och åldersaspekter på sånger och musicerande, en europeisk skildring inifrån Osmanska rikets musikkultur och israeliskt respektive syriskt identitetsskapande speglat i enskilda sånger. Flera deltagare visade också nya webbpresentationer och plattformar för tillgängliggörande av musiketnologiskt värdefulla inspelningar. Frågor kring etik, koloniala strukturer, över- och underordning, diasporagrupper och identiteter var centrala i diskussionerna liksom relationen mellan forskare/insamlare och de dokumenterade. Symposiet belyste såväl komplikationer som mångsidighet och musikens stora betydelse i olika samhällen i både tidigare och nutida musiketnologiskt arbete. Program och abstracts för symposiet finns här.

Symposiet ägde rum på Musée de l’Homme i centrala Paris. Inom detta museum ryms Le Centre national de la recherche scientifique, CNRS, som omfattar flera områden inom både natur- och samhällsvetenskap; här finns också ljudsamlingar och en avdelning för musiketnologi. Föreståndare för den senare är professor Susanne Fürniss, som också var lokal arrangör för symposiet. The ICTM Study Group on Historical Sources of Traditional Music leds av Susanne Ziegler, Berlin, och Ingrid Åkesson, Svenskt visarkiv/Musikverket.

Quaus de Lanla - dansmusik med vokaltrio.

Quaus de Lanla – dansmusik med vokaltrio. Foto: Ingrid Åkesson.

Förutom föredrag och diskussioner bjöds det på en så kallad Bal-conference med levande musik av trion Quaus de Lanla från Auvergne, som framför dansmusik med enbart sina röster. Symposiedeltagarna kunde här ta del i polkor och olika danser av kadriljtyp.

 

 

Simha Arom i samtal om dokumentärfilmen. Foto: Ingrid Åkesson.

Simha Arom i samtal om dokumentärfilmen. Foto: Ingrid Åkesson.

Ett annat uppskattat inslag var visningen av en helt ny dokumentärfilm om den framträdande franska musiketnologen Simha Arom, mentor för många av dem som nu är aktiva på fältet. Information om filmen på franska finns här. En engelskspråkig version kommer att distribueras.

 

Forskarmöte tvärs genom sjungna ord

Konferensen Det sjungna ordet gick av stapeln 25–27 november på Linnéuniversitetet i Växjö. Här samlades forskare, pedagoger och sångare runt ett gemensamt intresse för mötet mellan text, musik och framförande, och för det sjungna ordet som forskningsfält. Svenskt visarkiv var initiativtagare och tillsammans med Linnéuniversitetet arrangör till denna tvärvetenskapliga konferens, där även Musik i Syd och Nordiska forskarnätverket för vokal folkmusik ingick som samarbetspartners. Även deltagare från våra nordiska grannländer var på plats. Det blev ett givande möte mellan olika forskningsdiscipliner, vilket inte minst avspeglades i de livfulla diskussionerna mellan föredragen. Programmet kan laddas ner här.

Hanne Juul, föreståndare för Nordiska Visskolan i Kungälv, presenterade pedagogiska perspektiv på att sjunga text. Foto: Kajsa Dahlström.

Hanne Juul, föreståndare för Nordiska Visskolan i Kungälv, presenterade pedagogiska perspektiv på att sjunga text. Foto: Kajsa Dahlström.

Frågor kring mötet mellan text och musik blev belysta genom de 24 konferensbidragen, där begrepp som ”sångbarhet” och texters betydelse i framförandet diskuterades utifrån erfarenheter från olika musikaliska genrer. Även åhörarna deltog flitigt i samtalet. Det var märkbart hur olika forskningsområden hakade i varandra: den som studerar balladsångare kan till exempel låna begrepp från översättningsforskningen, klangliga aspekter på ord och ton i förening återfinns så väl inom rock och jazz som i visa och folksång.

Att sätta den musiksatta texten i ett historiskt perspektiv blev också ett återkommande tema. Text i förvandlingar, skapande processer och skiftande sångideal satte ord och ton i rörelse. Konstnärliga forskare och pedagoger gav även praxisnära bidrag, där kroppsliga erfarenheter av ljudande ord likaväl som dans vidgade perspektiven.

Behovet av fortsatta möten kring det mångfacetterade ämnet var uppenbart och det finns redan planer på en ny konferens om två år. Arrangörskapet lämnas då över till andra, men temat blir detsamma: Det sjungna ordet. Detta hoppas vi på!

I konferensens slutpanel diskuterade Sven Kristersson, Lene Halskov Hansen och Johan Franzon det sjungna ordet som tvärvetenskapligt forskningsfält. Foto: Kajsa Dahlström.

I konferensens slutpanel diskuterade Sven Kristersson, Lene Halskov Hansen och Johan Franzon det sjungna ordet som tvärvetenskapligt forskningsfält. Foto: Kajsa Dahlström.

Föredragen från 2015 års konferens kommer att publiceras som artiklar i den konferensrapport som blir tillgänglig på Musikverkets webb under våren 2016.

//Viveka Hellström

Making a Difference: Music, Dance and the Individual

Hur påverkar individer sin omgivning? Hur ser deras relationer till omgivande samhällen ut? Vilka är deras specifika roller i skapandet av musik och dans? Detta är några av de frågor som stod i fokus vid en internationell konferens för musik- och dansetnologer i Limerick, Irland, 16-20 september 2015.

Konferensen anordnades av the European Seminar in Ethnomusicology, ESEM  och ägde rum på The Irish World Academy of Music and Dance, University of Limerick. Programmet kan laddas ner här.

Lärare och studenter vid kurser i irländsk musik och dans vid the Irish World Academy stod för konferensens musikinslag. Foto: Ingrid Åkesson

Lärare och studenter vid kurser i irländsk musik och dans vid the Irish World Academy stod för konferensens musikinslag. Foto: Ingrid Åkesson

Från Sverige deltog fyra delegater med föredrag. Dansetnologen Mats Nilsson talade om Arkivet för folklig dans (nu i Svenskt visarkiv) och dess skapare Henry Sjöberg; musiketnologen Jill Johnsons paper handlade om ett par individuella aktörer och igångsättare i svenskt musikliv, Izzy Young och Steve Roney. Musikverkets Dan Lundberg talade om individuell kontra kollektiv identitet i musikskapande med bland andra den turkiska jazzmusikern Maffy Falay som exempel, och Ingrid Åkesson, Musikverket/Svenskt visarkiv om hur vi kan studera kreativitet i traditionell musik via individuella utövare i arkivmaterial och nutid.

Musiketnologi är ett litet område i Sverige, men internationellt är det en betydande disciplin och omfattar ett stort antal forskare och studenter. För första gången anordnades samma vecka och på samma plats en gemensam konferens för den världsomspännande organisationen International Council of Traditional Music, ICTM  och den nordamerikanska Society for Ethnomusicology, SEM. Temat för den konferensen var Transforming Ethnomusicological Praxis through Activism and Community Engagement . De två konferenserna överlappade varandra med en dag, så att deltagare kunde besöka varandras föredragssessioner. Initiativet till detta möte mellan de tre stora sammanslutningarna av musik- och dansetnologer kom från de respektive presidenterna Salwa El-Shawan Castelo-Branco (ICTM), Beverly Diamond (SEM) och Britta Sweers (ESEM).

Mosaik med motiv ur keltisk mytologi, Irish World Academy. Foto: Ingrid Åkesson.

Mosaik med motiv ur keltisk mytologi, Irish World Academy. Foto: Ingrid Åkesson.

Nya forskningsprojekt i musiketnologi

Den inre och yttre sångrösten, skapandeprocesser i rap, Scenkonstmuseets historia och kulturpolitikens regionalisering. Dessa ämnen är vad några av den yngre generationen svenska musiketnologer forskar kring. Projekten presenterades vid ett seminarium på Svenskt visarkiv/Musikverket den 16 juni 2015.

Musiketnologi, ett område där olika relationer mellan musik-människa-samhälle står i centrum, är ett stort fält internationellt, men i Sverige kan ämnet studeras endast som deldisciplin vid enstaka universitetsinstitutioner, eller utomlands. Musiketnologin utgör också en viktig bas för arbetet vid Svenskt visarkiv, som sedan många år omfattar forskning såväl som insamling, tillgängliggörande och service till forskare och allmänhet. Därför bjöd Svenska kommittén av ICTM (International Council for Traditional Music, den största internationella sammanslutningen inom området musiketnologi) i samarbete med Svenskt visarkiv in till ett halvdagsseminarium tisdagen den 16 juni, där fyra nu aktiva doktorander vid olika institutioner fick möjlighet att presentera sina avhandlingsprojekt och diskutera med några seniora forskare. De olika projekten har på olika sätt en anknytning till det musiketnologiska fältet.

 

Doktoranderna Andrea Dankic och Madeleine Modin.

Doktoranderna Andrea Dankic och Madeleine Modin. Foto: Ingrid Åkesson.

Kristin Borgehed vid The Elphinstone Institute, University of Aberdeen, Skottland presenterade sitt projekt Tuning the Human Voice: An Empirical Exploration of Tonality in Northern Traditional Singing. Det handlar bland annat om klangen i röstens olika rum, inuti sångarens huvud och utanför, för lyssnarna. Undersökningen sker dels genom förkroppsligad sångupplevelse, dels etnografiska metoder och dels mätmetoder som spektrogram. Andrea Dankic vid Institutionen för etnologi, Stockholms universitet arbetar med projektet Att göra hiphop. Musikskapande processer som praktik och position, där hon vill undersöka hur praktik, kreativitet och sociala positioner samspelar. Daniel Fredriksson vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet, presenterade sitt arbete kring Musiklandskap – musik, plats och kulturpolitikens regionalisering. Syftet är att utforska hur diskurser kopplade till musik, politisk och administrativ styrning samt plats länkas samman genom att studera kulturpolitikens regionalisering i Dalarnas län. Madeleine Modin vid Institutionen för musikvetenskap, Stockholms universitet forskar kring revitaliseringen av äldre musik representerad av den mångåriga konsertverksamheten vid den institution som nu har namnet Scenkonstmuseet: Musikaliska instrumentationer. Samlande, folkbildning och revitalisering på Musikhistoriska museet 1899-1973.

Som inbjudna diskussionspartners deltog också docent Lars Kaijser, Stockholms universitet, docent Karin L Eriksson, Linnéuniversitetet, docent och arkiv- och bibliotekschef Dan Lundberg, Musikverket/Åbo akademi och fil dr Ingrid Åkesson, Musikverket/Svenskt visarkiv. Dessutom deltog andra medlemmar av Svenska kommittén av ICTM, varav några nuvarande och tidigare kolleger från några av Musikverkets institutioner. Initiativtagare till seminariet var Ingrid Åkesson, som är ordförande i Svenska kommittén för ICTM.

Musikarkeologi – ett instrument för konst och kunskap

Har en avfasad benbit från bondestenåldern använts som nålhus eller visselpipa? Musikarkeologi eller – som en del benämner det – ljudarkeologi är en ung forskningsinriktning som uppstod på 1970-talet.

Måndagen den 2 februari hölls ett seminarium på Svenskt visarkiv där Cajsa S. Lund berättade om ämnets bakgrund och nuläge i ett nationellt och internationellt perspektiv. Historien började 1977, då det första gången hölls ett ”round table” kallat Music and Archaeology vid Berkeleyuniversitetet, USA, och ämnet har utvecklats med en internationell profil från första början. Seminariet hölls inom ramen för Svenska kommittén av International Council for Traditional Music, ICTM.

Cajsa S Lund berättar om musikarkeologiska fynd. Foto: Dan Lundberg

Cajsa S Lund berättar om musikarkeologiska fynd. Foto: Dan Lundberg

Nu finns det i Europa en ung generation musikarkeologer som har initierat ett omfattande femårigt EU-projekt, EMAP (European Music Archaeology Project)  där Cajsa är Sveriges representant. Hon är numera också knuten till Linnéuniversitetet i Kalmar-Växjö där man sedan ett par år satsar på ämnesområdet musikarkeologi.​

Cajsa Lund, som själv är blåsare, illustrerade sitt föredrag med olika medhavda forntida ljudredskap som visselpipor, flöjter och rasselinstrument.

Bilder ur musikskapandets vardag

Vid årsskiftet utkom en ny antologi om olika sidor av musikskapande och musikutövande i vardagen, Bilder ur musikskapandets vardag. Mellan kulturpolitik, ekonomi och estetik. Den utgör en forskningsrapport från programmet ”Musikskapandets villkor: mellan kulturpolitik, ekonomi och estetik”, ett samarbete mellan Umeå universitet och Svenskt visarkiv.

Bilder ur musikskapandets vardag

Bilder ur musikskapandets vardag

Innehåll

Boken innehåller texter av fyra musiketnologer. Den är redigerad av Alf Arvidsson, professor i etnologi vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper vid Umeå universitet, som också har varit projektledare. Hans båda bidrag handlar om konstmusikaliskt skapande som dagligt arbete och social process. I antologin medverkar också Marika Nordström från samma institution med två texter om processer kring låtskrivande i populärmusikens vardag. Dan Lundberg, chef för Svenskt visarkiv och Musik- och teaterbiblioteket, Musikverket, för en diskussion kring musikaliska genrer och kvalitetsbegrepp samt skriver om dagens tävlande i folkmusik. Ingrid Åkesson vid Svenskt visarkiv, Musikverket, har studerat traditionell sång i småskaliga sammanhang som exempel på flytande gränser mellan att musicera för andra och att musicera med andra, bland annat i form av små veckoslutsfestivaler.

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning

 

Bilder ur musikskapandets vardag är utgiven av Umeå universitet och kan beställas från:

Inst för kultur- och medievetenskaper
Att K Hellman
Umeå universitet
901 87 UMEÅ

 

 

 

Forskare från Visarkivet på sångseminarium

Är traditionell/folklig sång idag en musikgenre bland andra eller kan den också ses som många människors livsinnehåll? Var möts scenkonsten och det oackompanjerade gemensamma sjungandet? var ett par frågor som ställdes vid ett sångseminarium 24 oktober i Växjö. En annan fråga handlade om hur blindas och missdådares livsöden har skildrats i visor och om dessa visors livsöden i form av skillingtryck som exempel på röster från ett utanförskap. Ett tredje tema var traditionell sång som bas för scenisk gestaltning och en konstnärlig forskningsprocess.

En öppen seminariedag kring forskning om traditionell sång och sjungande anordnades den 24 oktober vid Institutionen för musik och bild vid Linnéuniversitetet i Växjö i samarbete med Musik i Syd. Vid det välbesökta seminariet Perspektiv på traditionell sång medverkade tre forskare som alla på olika sätt specialiserat sig på traditionell sång. Två av dem är verksamma vid Svenskt visarkiv.

Ingrid Åkesson föreläser. Foto: Karin Strand

Ingrid Åkesson föreläser. Foto: Karin Strand

 Musiketnologen Ingrid Åkesson presenterade resultat från sitt postdok-projekt ”Musik att höra eller musik att göra” inom Umeå universitets Musikskapandets villkor. Hon talade om minifestivaler och workshops knutna till balladsång i Sverige och Skottland som mötesplatser med flytande gränser mellan artist och publik och mellan professionell och amatör, musiksituationer där sången som berättelse står i centrum.

Litteraturvetaren Karin Strand är specialiserad på musiktexter och studerar inom ramen för forskningsprojektet Utanförskapets röster skillingtrycksvisor om social utsatthet. Hon berättade om blindas respektive missdådares livsöden i visor samt visornas livsöden.

Susanne Rosenberg demonstrerar "flowkanalen". Foto: Karin Strand

Susanne Rosenberg demonstrerar ”flowkanalen”. Foto: Karin Strand

Dessutom medverkade sångerskan Susanne Rosenberg som 2013 disputerade på en konstnärlig doktorsavhandling vid Sibeliusakademien, Kurbits-ReBoot. Svensk folksång i ny scenisk gestaltning. Hon presenterade sina konstnärliga processer, metoder och begrepp insatta i ett teoretiskt ramverk.

Seminariet fortsatte med paneldiskussion och ett öppet samtal med aktivt deltagande från publiken, som bestod av bland annat forskare, musikstudenter och sångpedagoger.

Första folkviseutgåvan 200 år

”Och liten Karin tjänte på unga kungens gård… ” – de flesta svenskspråkiga personer i vuxen ålder känner nog igen den ballad som börjar så. ”Liten Karin” är en av de visor som har tryckts i vissamlingar och skolsångböcker i Sverige under 200 år. 1814 utgavs den allra första svenska folkvisesamlingen, Svenska folk-visor från forntiden, redigerad av Arvid August Afzelius och försedd med ett berömt förord av Erik Gustaf Geijer. Samlingen har alltsedan den kom haft en enorm betydelse för vissångare, tonsättare, musiker, pedagoger och forskare. De varianter av visor som Afzelius och Geijer valde ut för sin utgåva kom att tryckas om och om igen i visböcker och skolsångböcker under 1800- och 1900-talen. Utgåvan fick på så sätt en betydelse långt utöver den relativt lilla upplaga som trycktes åren 1814-1816.

Föreläsare vid balladseminarium: Märta Ramsten, Lene Halskov Hansen, Margareta Jersild, Jens Henrik Koudal, Astrid Nora Ressem, Ann-Mari Häggman. Anders Hammarlund saknas på bilden. Foto: Ingrid Åkesson

Föreläsare vid balladseminarium: Märta Ramsten, Lene Halskov Hansen, Margareta Jersild, Jens Henrik Koudal, Astrid Nora Ressem, Ann-Mari Häggman. Anders Hammarlund saknas på bilden. Foto: Ingrid Åkesson

Seminarium i Uppsala 9 oktober 2014

För att belysa utgåvans tillkomst och inflytande arrangerade Svenskt visarkiv och Samfundet för visforskning i samarbete med Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur ett seminarium den 9 oktober med inlägg från svenska, danska, finländska och norska forskare. Talarna ingick i det Nordiska nätverket för folkmusikforskning och -dokumentation, NOFF. Inläggen vid seminariet belyste både textliga, musikaliska, ideologiska och allmänkulturella aspekter på decennierna omkring 1810-talet och romantikens uppfattningar om folklig kultur. Program seminarium 9 okt 2014

Dagen före seminariet hade det nordiska nätverket sitt årliga möte på Svenskt visarkiv med aktuella rapporter från de olika arkivinstitutionernas verksamheter. I vanlig ordning blev det också värdefullt erfarenhetsutbyte av allt ifrån databasfrågor till organisationsstrukturer och tillgängliggörande av forskning och material.